Filosofiskt flumm blandat med vardagligt tjafs

En av de fraser som jag hatar så in i Norden. Visst jag är inte dummare nog att jag inte vet dess funktion som den mest använda isbrytaren som vi har i våra samtal och att man inte svarar på den per se utan att den bara finns där som en dörr till ett helt nytt rum med massa av trevliga samtalsämnen. Men jag tycker inte att den ska missbrukas på samma sätt som versen användas i nuläget. Den är enbart lämplig att ställa till någon som haft en lång tids sjukdom eller som gått igenom en svår kris, och precis har återhämtat sig. Men varför jag också hatar versen så in i bomben är att den inte ger konversationen något. ”Hur mår du? Bra. Och du? Bra.” Slut. Hur mycket på en skala har man fått ut av denna dialog? Noll. Nada. Nill. Det liksom ger lika mycket som en djup filosofiskt diskussion med en betongvägg skulle generera :P

Därför, mina vänner, borde den meningen brinna i helvete. Långt och Länge!