Filosofiskt flumm blandat med vardagligt tjafs

Kan man säga att det där exemplet om döden som man alltid brukar exemplifiera Karl Poppers falsifierbarsteori med har något dödsångestpacifierande över sig? :P
För han menar att en tes är vetenskaplig om den går att falsifiera, inte verifiera. Han tar exemplet som jag vill åt, att vi inte kan vara säkra på att vi ska dö. För vi har för det första inte bevittnat alla människor som någonsin levts dödsögonblick, och det är fortfarande teoretiskt möjligt att ett barn föds som är odödligt. Kan du för övrigt bevisa att du kommer dö? Kan du bevisa att Caesar har dött eller Muhatma Ghandi?


Nu frågar jag igen: Kan det exemplet har en dödsångestpacifierande effekt?


Sedan måste jag bara berätta lite roliga saker: En klassis är ett oväntat ögonvittne och Anna Sjödintröstare, samt att jag och min ena dörrgranne har kommit närmare varann tack vare posten

For all who cares… efter min lilla utflykt idag så fick jag ett sms av Nette som sa att Corinnes sjukdom inte hade varit lika svår som förut. Antagligen om man tror på biologi, så har hennes lungor växt sig större och starkare och det skulle inte förvåna mig om hennes immunförsvar uppdaterats en aning. Det slutade inte på sjukhuset med munnen och näsborrarna fulla med plastslangar med andra ord. Fast även om detta är frid och fröjd så har det där sportlovet brutit ut för Stockholmsregionen och de ska bort hela veckan lång. Vilket gör det liiiiiite svår för lilla moi att jobba. Jaja. Inget gott som inte för något dåligt med sig som ja brukar säga :P

Får tröstspela lite Heroes V än så länge. Varför kan jag inte få igång mina andra spel på samma sätt för? Så trist…

Ska även försöka köpa nytt grafikkort och RAM-minne så fort jag funderat ut vad det är jag behöver :)

Äntligen kan jag börja spela mina spel som jag köpt, men inte kunnat köra på grund av datorns ständiga lamentation. Eller ja, i varje fall Heroes V fungerade så det ska jag börja råköra nu ett tag framöver. Ska prova om samma procedur fungerar på resten av mina härliga spel. Computergeek here I come!
Kanske inte så mycket imorgon för då blir det lite plugg inför golgatavandringen imorgon. Hohojaja, jag litar på Elin som i sin tur sätter hennes tillit till ett dubbelsidigt pappersark. Det ska nog gå bra sa drängen och så gick han och dränkte sig i närmsta vattendrag…

Såattääääääääh….

Vill så gärna börja jobba igen. Komma in i någon form av jobbrytm om det är möjligt med en parallell mediekurs. Tyvärr så var lillgumman, Corinne(finns det ett mer sötare namn till den obotlig töta tickan?), sjuk förra lördagen så jag kunde inte utföra min jobbplikt.
Endera var det från den svinkalla lördagen som gjorde att hennes sköra minimala kroppsform öppnade upp alla hennes dörrar för en bassiluskinvasion eller så har den hela tiden kommit smygande i omgångar. De sanerar även i lägenheten och hon är väldigt mottaglig för sånt, vilket visar sig på henne när hon får svårt att andas. Men denna vecka har hon inte besvarat på mina sms, både kufiskt och märkligt då hon alltid brukar överösa mig med så mycket sms att jag nästan drunknar. Nog för att drunkna är hemskt, men är inte smsdöden värre?

Nästa vecka vill jag klara jobbet, ta ut pengarna från mitt SEB-konto och sätta in dem i en Nordeafond där de växer, installera alla mina spel och jobba!!

Varje gång man söker diverse jobb så är det alltid samma tre svar som utkristalliserar sig: Det för är det lite vänliga där de skickar tillbaka ens ansökan med ett trevligt "Tack för att du ansökte om jobbet, men tjänsten är redan tillsatt" eller "Vi har valt att inte gå vidare med (just! )din (ja, precis du!) ansökan". Det andra svaret är något av ett mellanting där de skickar tillbaka brevet men svarat på ett mycket korthugget och ordkargt. Som att de velat vara snälla att skicka tillbaka brevet men ändå inte haft ork nog att plita ner de få rader som krävs för att man som jobbsökare ska vilja fortsätta sitt sökande. Här kan det bland annat heta lakoniskt "Tack för din ansökan". Det tredje svaret är det värsta där folk inte skickar tillbaka något svar alls utan det är utifrån att de inte svarar som man får reda på att de inte vill ha ens arbetskraft. Visst oftast är det så att de får så många ansökningar att de kanske glömmer att skicka ett andragrads eller förstagradsmail men ändå. Samtidigt kanske en massa ord i det här stadiet bara är överflödiga och lika onödigt som att en asket på månen låser dassdörren efter sig(marsianerna kan jö se!).

Den senaste uppdatering om min underbara skivsamling http://www.pop.nu/show_collection.asp?user=8506. Stirra dock er inte blinda på alla uppgifter om skivorna, de har jag inte lagt ner någe tid på alls. Klicka istället på att du vill se alla skivornas omslagsbilder och leta på det sättet igenom samlingen. Om vill du nu verkligen se samlingen, är det bäst att göra det och rafistulera bland dem live. Ni ska heller inte ta den för den mest aktuella av alla version. Jag kan köpa nya/sälja/byta ut de mesta som finns där så tro inte att denna version är den som man kan skriva i sten och låta stå. Men jag tänker försöka uppdatera den kontinuerligt i alla fall =)

En av de fraser som jag hatar så in i Norden. Visst jag är inte dummare nog att jag inte vet dess funktion som den mest använda isbrytaren som vi har i våra samtal och att man inte svarar på den per se utan att den bara finns där som en dörr till ett helt nytt rum med massa av trevliga samtalsämnen. Men jag tycker inte att den ska missbrukas på samma sätt som versen användas i nuläget. Den är enbart lämplig att ställa till någon som haft en lång tids sjukdom eller som gått igenom en svår kris, och precis har återhämtat sig. Men varför jag också hatar versen så in i bomben är att den inte ger konversationen något. ”Hur mår du? Bra. Och du? Bra.” Slut. Hur mycket på en skala har man fått ut av denna dialog? Noll. Nada. Nill. Det liksom ger lika mycket som en djup filosofiskt diskussion med en betongvägg skulle generera :P

Därför, mina vänner, borde den meningen brinna i helvete. Långt och Länge!

Tänker räkna upp något som jag tycker är det mest minst älskvärda av mänsklighetens alla beteenden som den får för sig ibland. Och jag är medveten om att detta är mina subjektiva åsikter som utgår ifrån min uppväxt och mitt liv och den omgivning jag haft och allt annat som skolan vill att vi ska ta in när man diskuterar ett ämne. Det hela har med psyket att göra. Gör man illa människans psyke så gör det precis lika ont som en amputering skulle göra. Nuförtiden tror jag inte att man inte tar psykiska problem lika allvarligt som kroppsliga, men har man inte upplevt några psykiska problem så jämför med valfritt kroppsligt dito. Det jag inte kan tåla hos människan är hennes förmåga att mobba, utfrysa, psyka, håna och på andra vedervärdiga sätt såra folk. Nog för att ett slag med en golvklubba skulle göra jaefligt ont ett bra tag, men gör ont i själen på samma sätt.

Det var allt från mig idag. Tack för att ni lyssnat

Ni vet de typiska geléhjärtan som man kan ge sin tillkommande/tillblivne, varför smakar inte de goda geléhallon? När de har ett vinnande koncept så ska de inte försöka göra något nytt med en helt annorlunda smak, då ska man konservistiskt hålla kvar vid det man har. Om man överhuvudtaget måste ge något som har samma nivå av sötma som ens pojk/flickvän så snälla välj något annat än geléhjärtana. Hur många är med mig och bojkottar geléhjärtan denna AHD?

Glad Alla Hjärtans Dag på Er Alla, en dag då kärleken ska flöda lite extra mycket. Något som enligt mig inte alls behövs för alla Sveriges par är säkert duktiga nog med att få kärleken att flöda utan några officiella kärleksdagar!

"Om man inte själv minns alla idiotier man har stått för ska garanterat någon annan göra det"

"Nåt om att en dramatikers främsta uppgift är att visa folk som de inte vill bli sedda. Åjamenar, i såna fall är jag en jävligt bra dramatiker"

"Snarare är det verkligen i sig vettu som diktas till av en riktig illvillig jävel vettu. Som vem då till exempel? Ja, Jens Orback"

"Ja det måste ha varit när Leonard Cohen kom i målbrottet!"

"Ytliga tider nuförtiden. Rave och hiphop det är kommersiell smörja, tacka vet jag fjällräven och analsex"

"Även islandströjor kan dölja spetsunderkläder"

"Klockan har inte slagit alkohol och stängningsdags än!"

"Vi lättar på majongtrasan lite"

"Attributens attraktionskraft är den inledande fasen till fortplantningsakten vilket är förutsättningen för allt liv och sålunda i förlängningen livets mening. Jomen Arne, man kan inte knulla sig fram till själen! Nä, men man kan försöka!"

"...då kommer det en bondjävel och bygger en gärdesgård runt en"

"Idioten va? det är den mest utmärkande av alla mänskliga egenskaper. Manifesterar sig inte minst i vår relation till döden. Döden? Javisst, det är där vi skiljer oss från djuren: En hund han vet jö inte att han ska dö, alltså kan man inte klandra honom för att han viftar på svansen va? Människan däremot hon vet att hon ska dö och ändå viftar hon på svansen. Du vet det är det här som gör livet så olidligt för oss, vi är medvetna om döden. Tiden blir outsägligt dyrbar, vill man inte slösa bort den med sånt som tråkar ut en. Tråkmånsar va?"

Plötsligt förstår jag varför mamma inte lät mig se hela filmen. Nu ger jag tillbaka :)

Hmm. Det tycks sig att min scifictionperiod har kommit att avlösas av en dokumentärfilmsperiod. Och ändå har jag en massa scifictionfilmer som jag ska se men som jag inte hunnit glutta på. Aja :P

Hittills har det gluttats på:

The Root Of All Evil (En dokumentär som är vinklad istället för mot islam och terrorism så mot kristnas alla olika underreligioner och judendomen, men kommer snart att bli en kamp mellan teologi och vetenskap där vetenskap har faktiska bevis vilket inte teologin har. Det är väl ungefär huvudtesen. En utmärkt film för den ateistiska som får alla sina religionsfördomar uppfyllda. Eftersom jag gillar Religion så tycker jag att den fick alltför mycket dynga på sig, fast om en motsats film gjorts där det var Vetenskapen som stod i en bergshög hop dynga så skulle jag klaga på Religionen så…
Det positiva elementet var att man fick höra mycket av intervjuerna, och inte som i Bullshit där Penns röst avbryter intervjuoffret gång på gång och de klipper så ojust på sina ställen)

1200 Miljarder (En svensk dokumentärfilm om vad alla Sveriges medborgares skatt går till. Hur mycket man än blir påverkad av filmen så är alternativet att sluta betala skatt inte något att försöka uppnå)

Blodwyn Pig – Ahead Rights Out, Getting To This (Tänk dig att en Jethro Tull-medlem som är så skrämmande lik sångaren Ian Andersson att du överväger om han inte har en bror med i huvudbandet, som sammanstrålar med två andra plus en häftig saxofonist vid namn Jack Lancaster och plötsligt har vi en 70-talsrockande obskyr jazzcombo. Första albumet Ahead Rights Out en väldigt redan-hört-bluesig-historia med lite härlig saxofon som inte gör så mycket väsen av sig och förpassas mestadels till bakgrunden. Det är på nästa album som deras jazzsound befästs och Lancaster får mer utrymme och komma ut i rampljuset mer än den tidigare skivan. Det går bara inte att som progfantast älska detta)

Boards Of Canada – Geogaddi, Music Has The Right To Children (Atmosfärisk avantgardistisk ambientmusik från – inte Kanada som du kanske kunnat tro – Skottland. Jag är alldeles grön som en lövgroda i högt gräsmattegräs på det här området så det är fortfarande svårt att komma in i hela electronicagenren, men av det lilla jag hört är Geogaddi bättre än den andra ovan nämnda skivan just nu)

Chicago (En av de där uraorbanden som väl mera skulle passa in på beteckningen adult-comtemporary. Mycket lugnare tempo än dagens aor:are men visst finns det liknande låtar med trummaskin och keyboard. Är du inte rädd för att lyssna på lite founding fathers of AOR så ska du köpa på stuberten!)

Coldseed – Makes The Tragedy (Skulle vara Rammstein-influerat, och visst industrialtongångarna finns med där men de är mindre förekommande än vad jag förväntat mig. Istället blir det en Björn Strid Soilworkig form av metal som snubblar där innan målsnöret.)

Delerium (Ambientmusiken fortsätter, denna gång med industriella penseldrag. Hela andra skivan Morpheus början är så majestätiskt mastodontmästerligt att du bara tappar hakan. Har dock inte lyssnat på alla skivorna än så mycket trevligheter väntar. Gillar du industriell musik men kan låta sångaren vila rösten i alla låtar så tycker jag du ska provsmaka)

Enya – Watermark (Inget lågvattenmärke precis! Skivan är lugn och pianissimo, sådär stillsam som det bara kan bli i begravningar i kyrkor på landet långt ut i tjotahejti och med flera mil från civilisationen. Skivan blandar tjocka tunga körsånger som ”Orinoco Flow”(vad sjunger de i refrängen på den låten egentligen? Sail away, sail away va?) och bara rena pianol och ”Aaaaaahhhhh”-låtarna som ”Storms In Africa”.)

Grim Reaper – Fear No Evil, Rock You To Hell, See You In Hell (Jämfört med föregående post så är detta så mycket tyngre. De kraftiga lugnorna av Steve Grimmett sätter sin naturliga prägel på varje låt. Ett av NWOBHM-banden som kanske hamnade i skymundan för de lite större akterna som Judas Priest och Iron Maiden. Alla tre är helt klart värda priset)

Kreator – Enemy Of God (Alla inbitna thrashare måste avsky det som hände efter ”Renewal” då deras musik blev en aningen experimentellare och element som hardcore och industrial följe med i säcken. Därefter har det, om man frågar thrasharna, bara gått utför för Kreator. Deras nu två år gamla Enemy of God är till råga på allt melodiös så det stänker om det, och det får vilket Kreatorfan som helst att med hård hopbitna tänder säga svordomar som skulle få den mest ömsinta och vårdande dagisfröken att flippa ur totalt. För mig som diggar melodier så är det en riktig bra hård skiva som överflödar med melodislingor här och var)

Michinae Supremacy (Har redan lyssnat på deras 2006-giv, men den var så pass bra att jag var tvungen att höra på deras resterande album. Allt på grund av en löjlig youtubevideosnutt http://youtube.com/watch?v=lawkc3jH3ws. Ni som vet vilken låten är skriv en kommentar!)

Moody Blues – Sur La Mer (Deras mest kommersiella album? Jag bryr mig inte. Det är riktigt bra musik. Lyssna på ”Deep” och dö!)

Mortiis – Grudge (Måste bara ha alla hans skivor. Som en liten början och tillika inkörsport till den elektroniska genren så blir det Mortiis för hela slanten! Nog för att metal kan framkalla dansluster hos en men såhär dansant electrometal har jag inte hört förr. Poppa några ecstasy och dansa för allt vad du är värd – ja, vad är priset för ett paket ecstasy på svarta marknaden? Kan vara några tusenlappar skulle jag tro.)

Norther – Till Death United Us (Skyfire är inte lika tung som Norther men visst är de lika röriga. Enligt Close-Up ska skivan vara svår att lära sig utantill, fast det kan jag inte riktigt ge honom medhåll om. Å andra sidan hur många skivor kan jag HELT utantill, så att jag vet varje liten not som kommer efter den där noten. Inte många med andra ord)

Pain of Salvation – Scarsick (Hmm, ja ni där ute. Ett omfattande omdöme får bli att jag är mycket ambivalent. Ibland gillar jag skivan, ibland inte. Men det är samtidigt så gedigen kreerad att jag inte kan ge den dåligt betyg. Allt börjar med en käftsmäll med tungt tuggande ”Sick” där Gildenlövs rappt rappande och kaxiga smått uppmoppsade röst gör sitt till för att få låten sådär riktig aggro. Loskfall heter nästa, löjligt översatt till swedish, där vi har en trevlig keyboardslinga i bakgrunden som utgör låtens enda mjuka del. I framgrunden så står hårda gitarrer och Gildenlövs hård röst igen. Cribcaged börjar med lite ensam countrysångargitarr och sedan kommer flera gitarrer in och hjälper till, med en bebis som ljuder i bakgrunden. En mycket bra sånginsats från Gildenlöv där du är bunden att sjunga med när texten lider åt ”successful people, dressed up people smiling people, famous people, red carpet people, wealthy people, important people but still just people”. America ändrar skivstrukturen helt och plötsligt är det en melodisk körsång som driver låten med hårda trumslag. Sedan byts scenario helt på ”Disco Queen” och den här låten är väl mera progmetal än någonsin med syntar och gitarriff som tar dig med på en hisnande och svindlande resa. Kingdom Of Loss har en mycket bra text som mera klagar på det stora landet i väst – alla som tänkt Norge kan ta ner handen nu än tar hand om naturens arméer som attackerar oss som Gildenlöv själv sagt att skivan ska handla om. Hmm, finns nog där mellan raderna anar jag. Alliterationsrika Mrs. Modern Mother Mary har jag inte riktigt fått grepp om än och inte heller Idiocracy med marschtrummorna. I ”Flame Of The Moth” går sångaren upp i så höga growltoner att jag blir överraskad över sångarens bredd – som en liten vedervärdig demon sådär. Som avslutare kommer ”Enter The Rain” som är en lugn låt som kanske lite som ”Disco Queen” låter vanlig progmetal för den som suktar efter sådant.)

Private Line – Already Dead (När jag av misstag råkade få upp Rocksters senaste spelningar så spelades denna låt. Jag tänkte instinktivt progressiv musik men det är någon finsk, pojkbandsliknande akt. Låten fick mig direkt, oavsett vad det är för band ?)

Detta år kommer precis som förra att erbjuda en hel del dyrgripar. Vad jag dock inte förstår är varför redan etablerade akter som Saxon, Judas Priest, Halford(hans album kan också vara intressant), Dio, Dream Theater(ska de fortsätta på symfonirockvågen som deras senaste Octavarium gjorde eller blir det något helt nytt?), Rush(Deras 17:e album blev väl inte så fantastiskt mottagen men som jag alltid brukar säga måste grupper utvecklas och vill du ha tillbaka Rush under 70, 80 eller 90-talet, så får du söka efter liknande progrockare eller så väntar du tills de gör ett 70, 80 eller 90-talsinspirerat album. Denna nya ska i vilket fall som helst gå tillbaka till lite härliga rötter. Mycket nöje) Ozzy Osbourne(men hans album längtar jag faktiskt efter, hur kommer det låta?) och som redan är större än livet självt? Pressa ut lite ny Winds eller Dreamtide eller något annat udda band istället.

Först den – än så länge – obligatoriska konsertöversikten 2007:

Amon Amarth + Tyr 4 februari (Borde jag ha sett, men jag köpte skivorna för denna månadslön istället. Inte ens gick det att grabba några plåtar ett par dagar innan, för biljetterna var självklart slut)
Candlemass lördagen 31 mars på Kolingsborg
Within Temptation 21 april, 19:00 Arenan
Clutch + Support må 23 apr 2007, kl 20.00 Debaser
Kamelot + Leaves' Eyes 2 maj 19:30 Klubben
The Who 6 juni Stockholm, Globen

...att de har lärt oss att vara kritiska. För det är verkligen så. Vetenskapen är den nya religionen

HA! Christian som barnpojke. Och så det såg ut. Jaja, hade hjälp av godhjärtade Joel som alltid var min sida. Å ja, gjorde kanske inte de extremt svåra och motbjudande sakerna som man som barnpojke/flicka gärna gör så sällan som det bara går. Vet inte riktigt om jag var en natural på något område. Måste vara barnvagnskörning, där tar jag hem körkort B =)