Filosofiskt flumm blandat med vardagligt tjafs

Kan man säga att det där exemplet om döden som man alltid brukar exemplifiera Karl Poppers falsifierbarsteori med har något dödsångestpacifierande över sig? :P
För han menar att en tes är vetenskaplig om den går att falsifiera, inte verifiera. Han tar exemplet som jag vill åt, att vi inte kan vara säkra på att vi ska dö. För vi har för det första inte bevittnat alla människor som någonsin levts dödsögonblick, och det är fortfarande teoretiskt möjligt att ett barn föds som är odödligt. Kan du för övrigt bevisa att du kommer dö? Kan du bevisa att Caesar har dött eller Muhatma Ghandi?


Nu frågar jag igen: Kan det exemplet har en dödsångestpacifierande effekt?


Sedan måste jag bara berätta lite roliga saker: En klassis är ett oväntat ögonvittne och Anna Sjödintröstare, samt att jag och min ena dörrgranne har kommit närmare varann tack vare posten