Peter Singer
Bokens tre sista sidor
”I ett samhälle där den materiella egennyttans snäva målsättning är normbildande, är omvändningen till ett etiskt synsätt mer radikalt än vad många inser. I jämförelse med behoven hos de människor som svälter i Somalia, förbleknar lusten att prova fina franska viner till ingenting. När man tänker på de fastspända försökskaninerna som får schampo droppat i sina ögon, blir en bättre schampoprodukt ett ovärdigt mål. Bevarandet av gamla skogar borde överskugga vår lust att använda pappersnäsdukar. En etisk livssyn hindrar inte att man har roligt och njuter av mat och vin, men den påverkar vår känsla för vad som är viktigt. De ansträngningar och kostnader som man är beredd att satsa på att köpa modekläder, det ändlösa jagandet efter allt mer raffinerade gastronomiska njutningar, de häpnadsväckande extrakostnader som utmärker prestigebilsmarknaden från marknaden med bilen för den som bara vill kunna transporteras från A till B – allt det här får förvridna proportioner för människor som kan skifta perspektiv tillräckligt länge för att, åtminstone för en stund, själva kliva ut ur strålkastarljuset. Om en högre etiskt medvetenhet skulle spridas, kommer den att i högsta grad förändra det samhälle vi lever i.
Vi kan inte förvänta oss att den här högre etiska medvetenheten ska bli universell. Det kommer alltid att finnas människor som inte bryr sig om någon eller något, inte ens sig själva. Det kommer alltid att finnas andra, fler till antalet och mer beräknande, som tjänar pengar på att utnyttja andra, i synnerhet de fattiga och svaga. Vi har inte råd att vänta på den vackra dag då alla kommer att leva i fred och harmoni med varandra. Den mänskliga naturen ser inte ut så för närvarande, och det finns ingenting som tyder på att den kommer att förändras tillräckligt genomgripande i den överblickbara framtiden (denna bok skrevs -98 så den har sina år…). Eftersom det förnuftiga tänkandet inte ensamt räcker till för att lösa motsättningar mellan egennyttan och etiken, är det inte troligt att rationella argument kan få alla att handla etiskt. Även om det förnuftiga tänkandet kunde leda oss vidare, skulle vi ändå tvingas konfronteras med en verklig värld där många människor är långt ifrån benägna att handla enligt några som helst förnuftsmässiga linjer, inte ens enligt grymt egennyttiga sådana. Under lång tid framöver kommer världen således att förbli en svår plats att leva i.
Ändå är vi delaktiga i den här världen och det finns ett desperat behov av att göra någonting NU åt de förhållanden som människor lever i och dör i, och att undvika både social och ekologisk katastrof. Vi har inte tid att inrikta vårt tänkande på möjligheten av en avlägsen framtida utopi. Alltför många människor och djur lider idag, skogarna avverkas alltför snabbt, vi har fortfarande ingen kontroll över befolkningstillväxten, och som vi såg i kapitel 3, riskerar 46 miljoner människor bara i Nil- och Bengalendeltana att förlora både sina liv och sina hem om vi inte snabbt får ner de gasutsläpp som orsakar drivhuseffekten. Vi kan inte heller vänta på att regeringarna ska genomdriva de nödvändiga förändringarna. Det ligger inte i politikers intressen att angripa de grundläggande värderingarna i det samhället som de har valts att leda. Om 10 procent av befolkningen skulle tillägna sig en medveten etisk syn på livet och handla i enlighet med den synen, skulle följdverkningarna bli större än vid något regimskifte. Skillnaden mellan en etisk och en självisk syn på tillvaron är mer grundläggande än skillnaden mellan den politik som förs av höger- respektive vänsterblock.
Vi måste ta första steget. Vi måste väcka liv i tanken att det att leva etiskt är ett realistiskt och livskraftigt alternativ till dagens dominerande materialistiska egennytta. Om många kritiska människor med nya prioriteringar skulle komma fram under nästa decennium, och om det gick bra för dessa människor, på alla sätt och vis – om deras samarbete gav dem ömsesidiga fördelar, om de fann lycka och tillfredställelse i sina liv – då skulle denna etiska inställning spridas, och konflikten mellan etik och egennytta skulle kunna övervinnas, inte enbart genom abstrakt förnuftsmässig tänkande, utan genom att man tar till sig etiska ideal som en praktisk livsstil, och därmed visar att den fungerar psykologiskt, socialt och ekologiskt.
Alla kan bli delaktiga i denna kritiska massrörelse som ger oss en chans att förbättra världen innan det är för sent. Du kan tänka över dina mål och fundera på vad du gör med ditt liv. Om din nuvarande livsstil inte håller måttet inför en opartisk värdering, kan du förändra den. Det kan betyda att du måste byta arbete, sälja ditt hus och börja arbeta för en frivilligorganisation i Indien. Oftare betyder dock ett engagemang för en etisk livsstil en gradvis men långtgående evolution i den egna livsstilen och hur man ser på sin plats i världsalltet. Du kommer att intressera dig för fler frågor, och märka att du får en annan inriktning. Om du blir verkligt engagerad, kommer pengar och status inte längre att vara lika viktiga. Från ditt nya perspektiv kommer världen att se annorlunda ut. En sak är klar: du kommer att ha massor av meningsfulla saker att göra. Du kommer inte att bli uttråkad, eller gå otillfredsställd genom livet.
Viktigast av allt är att du kommer att veta att du inte har levt och dött för ingenting, för du kommer att ingå i den stora tradition som formats av dem som har regerat på allt lidande genom att försöka göra världen till en bättre hemvist för oss alla.”
Det vore inte objektivt nog om vi inte gav lite rum för en stunds kritik.
Singers ståndpunkt har kritiserats hårt av flera olika grupper som anser den vara en attack mot människans värdighet. Kritiken kommer bland annat från religiösa grupper och grupper som företräder handikappade. De hävdar bland annat att Singer inte är i position att bedöma livskvaliteten hos handikappade. Ståndpunkten har också jämförts med de mord som dem nazisterna utförde på människor som enligt dem hade "ovärdiga liv", och hans föreläsningar har vid flera tillfällen störts. Somliga hävdar att Singers utilitaristiska idéer leder till eugenik - ofta grundas dessa anklagelser på en annan tolkning av utilitarismen än den Singer och andra utilitaristiska författare har (till exempel Jeremy Bentham, John Stuart Mill, Henry Sidgwick och R M Hare). Singers grundläggande principer delas med dessa filosofer, men hans slutsatser inom kontroversiella områden som abort, barmhärtighetsmord och spädbarnsmord är till skillnad från dessa filosofers inte inlindade i förskönande omskrivningar. Detta är ett av skälen till varför just hans arbete dragit till sig så mycket uppmärksamhet.
Förespråkare för andra etiska synsätt, som deontologi och dygdetik, använder Singers arbete som ammunition mot utilitarismen. De hävdar att hans slutsatser är bevis i sig själv att ett konsekvent etiskt synsätt leder till eugenik, spädbarnsmord och till och med försvar av tortyr under vissa omständigheter.
När Singers mamma drabbades av alzheimers fick Singer erfara hur svåra dessa filosofiska frågor kunde vara i praktiken. Enligt Singers synsätt fick nämligen sjukdomen henne att bli en ickemänniska. Trots detta gav han henne inte dödshjälp, med motiveringen att det var "annorlunda" när det gällde någon man kände och älskade. Fortfarande hävdar Singer att dödshjälp är försvarbart under specifika omständigheter, många kallar honom på grund av detta en hycklare. Singer skiljer dock på frivilliga och ofrivilliga barmhärtighetsmord. Då hans mamma inte kunde ge sitt samtycke i frågan om dödshjälp skulle det hamna under kategorin ofrivilliga barmhärtighetsmord. Dessa två hamnar under olika rubriker och behandlas filosofiskt olika i Praktisk etik. Varken han eller hans anhängare skiljer på mammans oförmögenhet och oförmögenheten hos ett gravt handikappat barn att ge sitt medgivande, men det bör noteras att Singer aldrig har argumenterat för att en ickemänniska som inte lider måste dödas – bara att det skulle vara moraliskt försvarbart att göra så.
Hmm, om vi måste hitta ett högre ändamål för oss, räcker det då inte med att jag köper materiella varor och detta kommer sedan att tanka hela samhällsapparaten och få dess kugghjul att fortsätta snurra?
Haha, Singer skulle flippa ur om han hörde det argumentet :)
Nästa bok: Handbok i konsten att vara social
”I ett samhälle där den materiella egennyttans snäva målsättning är normbildande, är omvändningen till ett etiskt synsätt mer radikalt än vad många inser. I jämförelse med behoven hos de människor som svälter i Somalia, förbleknar lusten att prova fina franska viner till ingenting. När man tänker på de fastspända försökskaninerna som får schampo droppat i sina ögon, blir en bättre schampoprodukt ett ovärdigt mål. Bevarandet av gamla skogar borde överskugga vår lust att använda pappersnäsdukar. En etisk livssyn hindrar inte att man har roligt och njuter av mat och vin, men den påverkar vår känsla för vad som är viktigt. De ansträngningar och kostnader som man är beredd att satsa på att köpa modekläder, det ändlösa jagandet efter allt mer raffinerade gastronomiska njutningar, de häpnadsväckande extrakostnader som utmärker prestigebilsmarknaden från marknaden med bilen för den som bara vill kunna transporteras från A till B – allt det här får förvridna proportioner för människor som kan skifta perspektiv tillräckligt länge för att, åtminstone för en stund, själva kliva ut ur strålkastarljuset. Om en högre etiskt medvetenhet skulle spridas, kommer den att i högsta grad förändra det samhälle vi lever i.
Vi kan inte förvänta oss att den här högre etiska medvetenheten ska bli universell. Det kommer alltid att finnas människor som inte bryr sig om någon eller något, inte ens sig själva. Det kommer alltid att finnas andra, fler till antalet och mer beräknande, som tjänar pengar på att utnyttja andra, i synnerhet de fattiga och svaga. Vi har inte råd att vänta på den vackra dag då alla kommer att leva i fred och harmoni med varandra. Den mänskliga naturen ser inte ut så för närvarande, och det finns ingenting som tyder på att den kommer att förändras tillräckligt genomgripande i den överblickbara framtiden (denna bok skrevs -98 så den har sina år…). Eftersom det förnuftiga tänkandet inte ensamt räcker till för att lösa motsättningar mellan egennyttan och etiken, är det inte troligt att rationella argument kan få alla att handla etiskt. Även om det förnuftiga tänkandet kunde leda oss vidare, skulle vi ändå tvingas konfronteras med en verklig värld där många människor är långt ifrån benägna att handla enligt några som helst förnuftsmässiga linjer, inte ens enligt grymt egennyttiga sådana. Under lång tid framöver kommer världen således att förbli en svår plats att leva i.
Ändå är vi delaktiga i den här världen och det finns ett desperat behov av att göra någonting NU åt de förhållanden som människor lever i och dör i, och att undvika både social och ekologisk katastrof. Vi har inte tid att inrikta vårt tänkande på möjligheten av en avlägsen framtida utopi. Alltför många människor och djur lider idag, skogarna avverkas alltför snabbt, vi har fortfarande ingen kontroll över befolkningstillväxten, och som vi såg i kapitel 3, riskerar 46 miljoner människor bara i Nil- och Bengalendeltana att förlora både sina liv och sina hem om vi inte snabbt får ner de gasutsläpp som orsakar drivhuseffekten. Vi kan inte heller vänta på att regeringarna ska genomdriva de nödvändiga förändringarna. Det ligger inte i politikers intressen att angripa de grundläggande värderingarna i det samhället som de har valts att leda. Om 10 procent av befolkningen skulle tillägna sig en medveten etisk syn på livet och handla i enlighet med den synen, skulle följdverkningarna bli större än vid något regimskifte. Skillnaden mellan en etisk och en självisk syn på tillvaron är mer grundläggande än skillnaden mellan den politik som förs av höger- respektive vänsterblock.
Vi måste ta första steget. Vi måste väcka liv i tanken att det att leva etiskt är ett realistiskt och livskraftigt alternativ till dagens dominerande materialistiska egennytta. Om många kritiska människor med nya prioriteringar skulle komma fram under nästa decennium, och om det gick bra för dessa människor, på alla sätt och vis – om deras samarbete gav dem ömsesidiga fördelar, om de fann lycka och tillfredställelse i sina liv – då skulle denna etiska inställning spridas, och konflikten mellan etik och egennytta skulle kunna övervinnas, inte enbart genom abstrakt förnuftsmässig tänkande, utan genom att man tar till sig etiska ideal som en praktisk livsstil, och därmed visar att den fungerar psykologiskt, socialt och ekologiskt.
Alla kan bli delaktiga i denna kritiska massrörelse som ger oss en chans att förbättra världen innan det är för sent. Du kan tänka över dina mål och fundera på vad du gör med ditt liv. Om din nuvarande livsstil inte håller måttet inför en opartisk värdering, kan du förändra den. Det kan betyda att du måste byta arbete, sälja ditt hus och börja arbeta för en frivilligorganisation i Indien. Oftare betyder dock ett engagemang för en etisk livsstil en gradvis men långtgående evolution i den egna livsstilen och hur man ser på sin plats i världsalltet. Du kommer att intressera dig för fler frågor, och märka att du får en annan inriktning. Om du blir verkligt engagerad, kommer pengar och status inte längre att vara lika viktiga. Från ditt nya perspektiv kommer världen att se annorlunda ut. En sak är klar: du kommer att ha massor av meningsfulla saker att göra. Du kommer inte att bli uttråkad, eller gå otillfredsställd genom livet.
Viktigast av allt är att du kommer att veta att du inte har levt och dött för ingenting, för du kommer att ingå i den stora tradition som formats av dem som har regerat på allt lidande genom att försöka göra världen till en bättre hemvist för oss alla.”
Det vore inte objektivt nog om vi inte gav lite rum för en stunds kritik.
Singers ståndpunkt har kritiserats hårt av flera olika grupper som anser den vara en attack mot människans värdighet. Kritiken kommer bland annat från religiösa grupper och grupper som företräder handikappade. De hävdar bland annat att Singer inte är i position att bedöma livskvaliteten hos handikappade. Ståndpunkten har också jämförts med de mord som dem nazisterna utförde på människor som enligt dem hade "ovärdiga liv", och hans föreläsningar har vid flera tillfällen störts. Somliga hävdar att Singers utilitaristiska idéer leder till eugenik - ofta grundas dessa anklagelser på en annan tolkning av utilitarismen än den Singer och andra utilitaristiska författare har (till exempel Jeremy Bentham, John Stuart Mill, Henry Sidgwick och R M Hare). Singers grundläggande principer delas med dessa filosofer, men hans slutsatser inom kontroversiella områden som abort, barmhärtighetsmord och spädbarnsmord är till skillnad från dessa filosofers inte inlindade i förskönande omskrivningar. Detta är ett av skälen till varför just hans arbete dragit till sig så mycket uppmärksamhet.
Förespråkare för andra etiska synsätt, som deontologi och dygdetik, använder Singers arbete som ammunition mot utilitarismen. De hävdar att hans slutsatser är bevis i sig själv att ett konsekvent etiskt synsätt leder till eugenik, spädbarnsmord och till och med försvar av tortyr under vissa omständigheter.
När Singers mamma drabbades av alzheimers fick Singer erfara hur svåra dessa filosofiska frågor kunde vara i praktiken. Enligt Singers synsätt fick nämligen sjukdomen henne att bli en ickemänniska. Trots detta gav han henne inte dödshjälp, med motiveringen att det var "annorlunda" när det gällde någon man kände och älskade. Fortfarande hävdar Singer att dödshjälp är försvarbart under specifika omständigheter, många kallar honom på grund av detta en hycklare. Singer skiljer dock på frivilliga och ofrivilliga barmhärtighetsmord. Då hans mamma inte kunde ge sitt samtycke i frågan om dödshjälp skulle det hamna under kategorin ofrivilliga barmhärtighetsmord. Dessa två hamnar under olika rubriker och behandlas filosofiskt olika i Praktisk etik. Varken han eller hans anhängare skiljer på mammans oförmögenhet och oförmögenheten hos ett gravt handikappat barn att ge sitt medgivande, men det bör noteras att Singer aldrig har argumenterat för att en ickemänniska som inte lider måste dödas – bara att det skulle vara moraliskt försvarbart att göra så.
Hmm, om vi måste hitta ett högre ändamål för oss, räcker det då inte med att jag köper materiella varor och detta kommer sedan att tanka hela samhällsapparaten och få dess kugghjul att fortsätta snurra?
Haha, Singer skulle flippa ur om han hörde det argumentet :)
Nästa bok: Handbok i konsten att vara social
Kommentarer
Trackback