Världens mest för givet tagna tanke
Om vi ser det från ett teologiskt perspektiv så började den polske astronomen Copernicus att göra upptäckter och ställa frågor som gjorde den katolska överhögheten synnerligen obekväm. Vår planet låg inte längre i universums mitt(geocentriska världsbilden)utan solen tar dess plats i centrum och vårt solsystems planeter snurrar runt den(heliocentriska världsbilden). Den för Inkvisitionen kätterska föreställningen om universums och tidens oändlighet var bland annat Nicolaus av Cusa och
Giordano Bruno skyldiga till. Tyvärr blev deras öde att fortsätta livet på jorden – som aska…
”Således skulle den kristna doktrinen om Guds inkarnation i Kristus få en grotesk innebörd: om behovet av frälsning uppstod vid ett annat tillfälle (det skulle ske ett oändligt antal tillfällen!) skulle Jesus födas, korsfästas och återuppstå ett oändligt antal gånger, på ett oändligt antal platser.
Den kristne kyrkofadern Augustinus protesterade indignerad: "Kristus dog en gång för våra synder och återuppstod från de döda; han dog inte mer."(Texten är bearbetad av undertecknat)
Flera olika religionsförespråkare försökte hitta en utväg ur detta. Alfred North Whitehead är bara en av dem. ”Han föreslog en utväg ur oändlighetens teologiska återvändsgränd: Gud är ansvarig för ordnandet av världen inte genom direkt ingripande utan genom att tillhandahålla de olika, oändliga, möjligheter som det fysiska världsalltet - och människan - sedan har frihet att förverkliga.
Tidlöshet och tidsbundenhet, det eviga och det föränderliga kan förenas, hävdade Whitehead - liksom mystikerna långt före honom. Guds grundläggande karaktär - oändlighet - förblir oförändrad och evig. Och det universum vi är en del av förblir ändligt - och begripligt.”
En annan är den argentinske författaren Jorge Luis Borges ”som var fascinerad av oändlighetens paradoxer, beskrev i ett av sina verk universum som ett bibliotek med ett oändligt antal rum, innehållande ett oändligt antal böcker.
Man skulle kunna tro att detta bibliotek innehåller en oändlig mängd information, men så är det inte eftersom möjligheten av alla möjliga bokstavskombinationer är begränsad - det finns nämligen ett ändligt antal bokstäver.”
Oändligheten sedd ur ett filosofiskt perspektiv har en rad absurda, groteska och skrämmande konsekvenser, och flera olika giganter har icke förvånansvärt försökt att reda ut det oändligas mysterium.
John D Barrow har i sin populärvetenskapliga text visat exempel på de etiska problemen: ”Föreställ dig att vi lever i en oändlig värld. Det innebär att ingenting som finns i den är originellt. Vi själva är inte heller så unika som vi vill tro oss vara, ty ett oändligt antal kopior av oss kommer att uppträda i båda riktningarna av tidsdiagrammet.
Eftersom tiden är oändlig kommer allt som kan hända att inträffa, eller har redan inträffat ett oändligt antal gånger. Ingenting jag gör eller tänker kommer att vara gjort och tänkt för första - eller sista - gången. Det betyder att ingenting jag gör just nu spelar, "i det långa loppet", någon roll! En oändlighet plus ett är fortfarande en oändlighet.
Men inte nog med det. Om det finns ett oändligt antal kopior av mig någon annanstans i universum kommer ett oändligt antal av dem förr eller senare att göra samma val som jag; men det finns också ett oändligt antal andra kopior, som kommer att göra ett oändligt antal andra val vilka jag inte har gjort.
Varje moraliskt system som grundar sig i att premiera goda handlingar bryter därför samman: eftersom den totala mängden av "godhet" (eller "ondska") i ett oändligt universum är oändlig, finns det ingenting jag kan göra (eller låta bli att göra) för att åstadkomma en förändring.”
John D Barrow hittar sin enkla utväg i att "det kanske finns en inbyggd strävan i evolutionsprocessen att skapa enbart ett begränsat antal livsformer som tillåter att medvetande och etik utvecklas. Om vårt universum skall anses ha någon mening och syfte måste ändligheten vara ett av dess kännetecken."
Måhända kanske världens mest för givet tagna tanke?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=561229
Sug på den ni!
Stora frågor med ett stort antal olika svar (eller kanske ett oändligt antal?)
Det är sånt här som jag älskar att tänka på. "To infinity and beyond". Man kan bli helt tokig av att tänka på saker som den här. Nog främst för att vårt intellekt inte kan förstå det fullt ut. Vi kan helt enkelt inte tänka i dom dimensionerna. Oändlighet är ju ett begrepp som spänner över precis allt som vi vet finns och mer. Det tar aldrig slut och... jag blir galen...
Om det nu är så att det finns ett oändligt antal likadana Nissar i universum som i just detta ögonblick gör exakt samma sak som jag eller kanske något helt annat... näe det är inte ens värt att tänka på för inget vettigt verkar komma utav det. Men visst kan det vara så ändå. Inget bevis finns väl emot det. Det är samma sak som att säga att det finns/finns ingen gud.
Om det nu är oändligt mycket rymd där ute så borde man ju teoretiskt sett kunna åka i en rak linje och hela tiden komma någonstans där man aldrig varit förr. Men hur blir det då om man färdas i en oändlig acceleration rakt ut i den oändliga rymden för all evighet? Uppnår man till slut en maxhastighet?
En bra illustration av oändligheten (tycker jag i alla fall) är när man dividerar siffran 10 med tre. Som svar får man oftast 3,3 (antalet treor efter decimalen varierar ju beroende på miniräknaren men antalet treor som faktiskt är där kan bättre beskrivas med en liggande åtta.
Nu ska jag sluta för sånt här kan jag tänka på tills jag dör... ;P