Unholy Alliance II-recension
Såhär ser listan ut från gårdagen, sorterat med den mest undermåliga längst ner:
Children of Bodom
Lamb of God
Slayer
In Flames
Thine Eyes Bleed
Nu kommer motiveringen. Alla band, det ska sägas, var mycket vänliga och var extra noga med att tacka alla band som skulle komma efter dem eller som varit före dem.
-CoB är ett band jag velat se sedan mycket länge, och det var rena jackpotten att de skulle vara med och värma upp inför Slayer. De ligger på första plats för att jag måste vara den mest knäsvaga individen vad gäller keyboards. En riktig sucker för dem helt enkelt. Säger bara ”Sixpounder”. Hade valt bästa låtarna till setlistan, man fick sig bland annat till livs en massa gamla spår, från en skiva jag nyligen mobbat ur min samling. Vet inte riktigt om jag ångrade mitt handlade… Deras börjarvinjett med lite härlig Lördagsunderhållningsbigband och en programledare som på finengelska ber publiken ”put your hands together for Finlands…” var ett stort plus. Men ändå så tycker jag In Flames intro lyste klarare.
-Lamb of God måste ha varit det roligaste bandet att röja till. Hade hört deras ”Laid To Rest” flera gånger, men aldrig vetat att det var Guds lamm som var upphovsmännen. Hoppa sönder benen likt Ozzy, på låtar som ”Now You’ve Got Something To Die For”, ”Walk With Me in Hell”(som blev tillägnad Mikael från Opeth) och ”Blacken The Cursed Sun”. Det är roligt att hoppa, speciellt eftersom jag är så liten så har jag inte så stor vikt att kämpa mot gravitationen med, och för att det hela lär se väldigt komiskt ut både från åskådarhåll och från scenen. Blev väldigt lite headbanging alltså…
-Slayer. Huvudakten. De hamnar så långt ner för att de inte passade så bra in bland de andra melodiska eller grooviga akterna. Är därför rädd för att jag inte kan återge hela deras konsert på bästa sätt, men jag försöker. Skärmen i bakgrunden som mellan banden, när de satte upp varje grupps logotyp på stora dukar, försökt locka till sig Mortal Kombat köpare med det nya spelet. Vet inte hur många hårdrockare som spelar dataspel, men det stank ändå pengar över det hela. På mig fungerade det inte, för spelet var till konsol och jag köper sällan konsoler. Skärmen ja, använde Slayer flitigt med bilder under låtarna. Vi lever ändå i 2000-talet så varför har inte CD:n uppgraderats och blivit något mer än bara en skiva? EMI läste jag har dödsförklarat skivan såsom den ser ut i nuvarande form, och därför tänker den under kommande år ge den en ansiktslyftning. Och jag tror att detta är ett måste för att försöka vinna tillbaka den DC++, Kazaa, Morpheus och allehanda torrent-användande delen av befolkningen. Så jag tänker mig att varje specialskiva som finns, eller specialbox, eller digipacks så borde alla skivor i framtiden vara. Och det kommer inte ens att vara skivor utan DVD:s för det ska finnas så mycket extramaterial, videos och annat godis till de som köper dem. Samma sak tycker jag att konserterna ska gå igenom, vi har redan haft rockshower och de behöver uppgraderas. Konsertupplevelsen kan bli så mycket bättre och så mycket mera!
Slayer hade videos man kunde titta på om man någonsin under konsertens gång tröttnade att titta på bandmedlemmarna, och högtalare hade de staplat på varandra och någon vänlig mojäng håll upp den från taket. Mycket fräckt! Setlistan då? De spelade en massa för mig bortglömda låtar som jag verkligen saknade. Och en massa nya spår från ”Christ Illusion”. Om Slayer någonsin har kallats snabba så på nya alstret blir det med Slayer-mått mätt riktigt, übersnabbt.
-In Flames. Det är inte det att jag inte gillar In Flames eller att de gjorde en dålig konsert. Det är bara min fobi som spökar, och jag har sett dem så mycket nu att jag vill vänta och låta dem ligga till sig. Deras vinjett var en låt som jag kände igen, men inte riktigt kan placera. Skulle ha passat bra som soundtrack till Twin Peaks eller Arkiv X eller andra liknande serier. Som låt räknat var den bättre och catchigare än CoB:s. De som vet namnet får mer än gärna upplysa mig. De hade den snyggaste ljusshowen med lampor som de fäst på högtalarna som gjorde mönster i enlighet med låtens takt. Och det som förvånade mig var att de var så folkliga. Hammerfall anses folkliga, men vad är då In Flames som fick med hela publiken – även mig trots att jag skulle ta det lugnt under deras konsert – även de på läktaren var beredda med tändare på ”Come Clarity” och fick Hovet att tillfälligtvis se ut som en julgran. Att de var så populära visste jag inte. Tack vare Isabelle så fick jag upp ögonen igen för hur bra titelspåret från deras nya platta är.
-Thine Eyes Bleed. Jag har aldrig förstått vad folk menat med att band kan vara bättre live än på skiva, men detta band hörde jag melodierna mycket tydligare live. Och det gjorde att de blev bättre än jag väntat mig. Att de sedan har Slayers brorsa, Johnny Araya, på bas gör det hela mycket bättre.
Fick ingen trumpinne eller plektrum den här gången. Mitt som jag fick från Gorgoroths spelning är för närvarande spårlöst försvunnen, får nästan gå igenom dammsugarpåsen när den ska bytas vilket är snart. Men jag hittade ett Maidenarmband som någon tappat. Läser just nu en bok som handlar om egennyttan vs etiken, alltså när vi hamnar i en situation handlar vi då i vårt eget intresse eller i någon annans. Och i detta fall så tog jag med mig bandet hem, jag handlade väldigt egoistiskt istället för vad jag i vanliga fall skulle ha gjort, lämnat in den och låtit den som saknade den, finna den. Men när jag nu ser i vilket uselt skick den är i så undrar jag om jag inte ångrar mig lite. Kan alltid försöka sälja den, eller om samvetet gnäller för mycket lämna tillbaka den. Vad jag skulle landa var att jag inte fick någon souvenir förutom denna. Ja.
Children of Bodom
Lamb of God
Slayer
In Flames
Thine Eyes Bleed
Nu kommer motiveringen. Alla band, det ska sägas, var mycket vänliga och var extra noga med att tacka alla band som skulle komma efter dem eller som varit före dem.
-CoB är ett band jag velat se sedan mycket länge, och det var rena jackpotten att de skulle vara med och värma upp inför Slayer. De ligger på första plats för att jag måste vara den mest knäsvaga individen vad gäller keyboards. En riktig sucker för dem helt enkelt. Säger bara ”Sixpounder”. Hade valt bästa låtarna till setlistan, man fick sig bland annat till livs en massa gamla spår, från en skiva jag nyligen mobbat ur min samling. Vet inte riktigt om jag ångrade mitt handlade… Deras börjarvinjett med lite härlig Lördagsunderhållningsbigband och en programledare som på finengelska ber publiken ”put your hands together for Finlands…” var ett stort plus. Men ändå så tycker jag In Flames intro lyste klarare.
-Lamb of God måste ha varit det roligaste bandet att röja till. Hade hört deras ”Laid To Rest” flera gånger, men aldrig vetat att det var Guds lamm som var upphovsmännen. Hoppa sönder benen likt Ozzy, på låtar som ”Now You’ve Got Something To Die For”, ”Walk With Me in Hell”(som blev tillägnad Mikael från Opeth) och ”Blacken The Cursed Sun”. Det är roligt att hoppa, speciellt eftersom jag är så liten så har jag inte så stor vikt att kämpa mot gravitationen med, och för att det hela lär se väldigt komiskt ut både från åskådarhåll och från scenen. Blev väldigt lite headbanging alltså…
-Slayer. Huvudakten. De hamnar så långt ner för att de inte passade så bra in bland de andra melodiska eller grooviga akterna. Är därför rädd för att jag inte kan återge hela deras konsert på bästa sätt, men jag försöker. Skärmen i bakgrunden som mellan banden, när de satte upp varje grupps logotyp på stora dukar, försökt locka till sig Mortal Kombat köpare med det nya spelet. Vet inte hur många hårdrockare som spelar dataspel, men det stank ändå pengar över det hela. På mig fungerade det inte, för spelet var till konsol och jag köper sällan konsoler. Skärmen ja, använde Slayer flitigt med bilder under låtarna. Vi lever ändå i 2000-talet så varför har inte CD:n uppgraderats och blivit något mer än bara en skiva? EMI läste jag har dödsförklarat skivan såsom den ser ut i nuvarande form, och därför tänker den under kommande år ge den en ansiktslyftning. Och jag tror att detta är ett måste för att försöka vinna tillbaka den DC++, Kazaa, Morpheus och allehanda torrent-användande delen av befolkningen. Så jag tänker mig att varje specialskiva som finns, eller specialbox, eller digipacks så borde alla skivor i framtiden vara. Och det kommer inte ens att vara skivor utan DVD:s för det ska finnas så mycket extramaterial, videos och annat godis till de som köper dem. Samma sak tycker jag att konserterna ska gå igenom, vi har redan haft rockshower och de behöver uppgraderas. Konsertupplevelsen kan bli så mycket bättre och så mycket mera!
Slayer hade videos man kunde titta på om man någonsin under konsertens gång tröttnade att titta på bandmedlemmarna, och högtalare hade de staplat på varandra och någon vänlig mojäng håll upp den från taket. Mycket fräckt! Setlistan då? De spelade en massa för mig bortglömda låtar som jag verkligen saknade. Och en massa nya spår från ”Christ Illusion”. Om Slayer någonsin har kallats snabba så på nya alstret blir det med Slayer-mått mätt riktigt, übersnabbt.
-In Flames. Det är inte det att jag inte gillar In Flames eller att de gjorde en dålig konsert. Det är bara min fobi som spökar, och jag har sett dem så mycket nu att jag vill vänta och låta dem ligga till sig. Deras vinjett var en låt som jag kände igen, men inte riktigt kan placera. Skulle ha passat bra som soundtrack till Twin Peaks eller Arkiv X eller andra liknande serier. Som låt räknat var den bättre och catchigare än CoB:s. De som vet namnet får mer än gärna upplysa mig. De hade den snyggaste ljusshowen med lampor som de fäst på högtalarna som gjorde mönster i enlighet med låtens takt. Och det som förvånade mig var att de var så folkliga. Hammerfall anses folkliga, men vad är då In Flames som fick med hela publiken – även mig trots att jag skulle ta det lugnt under deras konsert – även de på läktaren var beredda med tändare på ”Come Clarity” och fick Hovet att tillfälligtvis se ut som en julgran. Att de var så populära visste jag inte. Tack vare Isabelle så fick jag upp ögonen igen för hur bra titelspåret från deras nya platta är.
-Thine Eyes Bleed. Jag har aldrig förstått vad folk menat med att band kan vara bättre live än på skiva, men detta band hörde jag melodierna mycket tydligare live. Och det gjorde att de blev bättre än jag väntat mig. Att de sedan har Slayers brorsa, Johnny Araya, på bas gör det hela mycket bättre.
Fick ingen trumpinne eller plektrum den här gången. Mitt som jag fick från Gorgoroths spelning är för närvarande spårlöst försvunnen, får nästan gå igenom dammsugarpåsen när den ska bytas vilket är snart. Men jag hittade ett Maidenarmband som någon tappat. Läser just nu en bok som handlar om egennyttan vs etiken, alltså när vi hamnar i en situation handlar vi då i vårt eget intresse eller i någon annans. Och i detta fall så tog jag med mig bandet hem, jag handlade väldigt egoistiskt istället för vad jag i vanliga fall skulle ha gjort, lämnat in den och låtit den som saknade den, finna den. Men när jag nu ser i vilket uselt skick den är i så undrar jag om jag inte ångrar mig lite. Kan alltid försöka sälja den, eller om samvetet gnäller för mycket lämna tillbaka den. Vad jag skulle landa var att jag inte fick någon souvenir förutom denna. Ja.
Kommentarer
Trackback