Filosofiskt flumm blandat med vardagligt tjafs

Moody Blues – Days of Future Past (Oerhört lugn och stillsam musik som nästan är så trög att man får känslan av att den aldrig riktigt kommer igång, utan står och stampar på ruta ett och liksom är tillfreds med sig själv att vara där. Okej, det saktar aldrig ner till newagepopiga Enyas hastigheter, och ibland händer det att vid väl valda tillfällen så ökar tempot men jämfört med AOR-musiken jag lyssnar på så är detta väldigt lugnt. Mycket okänd musik, med en Elvisgitarr som kör ett kort solo där och JethroTull-flöjter som ibland skulle kunna passa att vara ett soundtrack till en sådan där märklig med dagens mått mätt störtlöjligt stumfilmskomedi från tidigt 1900-tal. Återigen, har aldrig hört så lugn progressiv musik. Måste höras!)

Code - The Enemy Within (Ett AOR-album med mycket gitarrspel. Ett sådant där kufiskt album med låten ”Sign Up For Love” som ger mig en kuslig deja-vu-känsla. Ungefär på samma sätt jag kände när jag hörde Europes ”Got to Have Faith”. Det hela måste ha en rationell och logisk förklaring – låtarna är endera så enkla och går till hjärnan så snabbt att jag får en känsla av att ha hört dem förut, eller så är mallen så likt andra låtar att jag tror mig ha hört låten förut. Skivan är ett måste för oss AOR-fanatiker)

Takida – Make You Breath (Hade hört deras ”Jaded”. Det var den första låten, men eftersom en person som inte alls lyssnar på melodisk musik, och Takida är väl inte sådan musik du som melodisk rockare går till precis. Men så hörde jag deras ”Reasong To Cry” på P3 under en Hej Domstolsejour och då trodde jag inte alls att det var Takida. Sedan hörde jag på P4 Dist en till låt från samma skiva, och då visste jag att som Takida låter på skivan Make You Breath störtdiggar jag. Jepp. De ska komma med nytt detta år så vi får se om de helt ändrar stil eller fortsätter i Make Your Breaths spår.)

Pride of Lions – Roaring of Dreams (Behöver egentligen inte introduceras. För AOR-fantasterna så är de ett givet giv(hahaha…. Ok ska sluta med sådana låga skämt!). Inga besvikningar här inte, Pure njutning)

Firewind – Forged By Fire (Tyvärr är det inte Chitral ''Chity'' Somapala som sjunger på deras 06-släpp och det är riktigt tråkigt. För Chity har en röst som den nuvarande sångaren har svårt att ersätta eller ens överträffa. ”Hate World Hero” är en sådan du tungkysser djupt!)

Fatal Force och Therions nya Gothic Kabbalah (Det är ta mig baskeligen så att Mats Levén har en röst för både power/progg/doom. Föll inte Krux andra mästerverk er i smaken så lyssna på förra årets Fatal Force som är Levénpower när den är som bäst. Killens röst är superb! Eller så köper ni givetvis Therions nya Gothic Kabbalah, där hans sånginsatser kommer till en helt ny nivå för att inte tala om de gästflickröster som ackompanjerar honom på de bästa av ställen. Måste faktiskt ge Krux II en andra chans bara för Mats är med där med)

Autograph – Loud And Clear(Lyssna på syntarna på ”Down ’N’ Dry”)

Mike & The Mechanics (Alla album. Tror jag kört sönder “Over My Shoulder” ganska rejält)

The Answer (Lite Led Zeppelin-feeling såhär i Januari. Trevligt, trevligt)

Voivod – Nothingface och Fear Factory(Alla skräckfabrikens album. Jo, det är såhär att min scificperiod har sträckt sig till alla mina intresseområden och därför blir det scificmusik. Fear Factory är trevliga, och Voivod kanske man inte ska lyssna på om man är allergisk mot punk. Jag kommer även i och med scificperioden att börja lyssna på electronica och all dess underbara musik, så har du tips på bra nybörjargrupper så skriv gärna. Jag gillar blandning, måste ha blandning!)